Annah -

Eller vad är det man säger?
Jag mår sisodär, jag har inte orkat lägga ner tid på bloggandet,
då det inte hänt så mycket i mitt liv.
Eller det har hänt en jävla massa sen jag skrev sist.
Och då menar jag verkligen MASSOR!
Kan börja med att tala om att min barndomshem har brunnit ner,
var nu snart ett halvår sedan. Men minns dagen som igår som
jag fick samtalet av min pappa som talade om att huset brann.
Att se ens hus brinna i lågor stora som gud vet vad, vad det värsta jag vet.
Det önskar jag inte ens min värsta fiende.

Mamma och pappa har sepparerat, pappa har skaffat ny tjej
och mamma lever livet kan man säga.
Pappa bor för tillfället i en villa i Bålsta, och mamma bor i Sollentuna.
Ja, jag och thobbe lever fortfarande tillsammans, men det är väl lite knakigt.
Vilket jag egentligen inte vill. Vill att det ska vara som förut.
Men just nu känns det som att jag inte räcker till, och inte ställer upp för honom.
Ibland tror jag inte han älskar mig längre, utan bara stannar kvar hos mig för att vara snäll.

Men han säger han älskar mig och ja det får jag faktiskt tro på.
Snart åker han till Holland och ska kasta pil, och jag och mamma åker till London.
Och jag känner att det behövs. Behöver komma hemifrån och slappana av och sluta tänka.
Jag orkar det inte länge till.

Jag jobbar för övrigt kvar på Ikea, snart är det mitt 3dje år.
Tiden går fort...

Nåja, lite av all uppdatering.

Ha de bra så länge.